klimatfeminism

EU sviker kvinnorna i fisket

EU sviker kvinnorna i fisket

Medan ledare för afrikanska länder belönas med fiskekvoter för att stödja EU:s restriktiva migrationspolitik, går EU:s riktade stöd för att stärka den lokala fiskesektorn i länder som Marocko, Senegal och Mauretanien kvinnorna förbi. Linnéa Engström om jämställdhetsarbete som överlevnadsfråga.

Flyktingpolitiskt haveri öppnar för feministisk klimatagenda

Flyktingpolitiskt haveri öppnar för feministisk klimatagenda

”Varför måste människor flytta på sig? Vart var de på väg när de hamnade i slavlägren i Libyen och vad var det som drev dem från familj och allt det välkända i hemlandet?” skriver Linnéa Engström (MP) och konstaterar att klimatförändringarna bidrar till våldet och konflikterna som driver människor på flykt.

Klimatflyktingarna blir allt fler- ta det på allvar

Klimatflyktingarna blir allt fler- ta det på allvar

Vi vet att klimatförändringarna bidrar och kommer att bidra till politisk instabilitet, ekonomiska påfrestningar och en ökad migration. Runt 2050 menar FN att världen kan ha 200 miljoner människor som drivits från sina hem på grund av klimatförändringar. Det här kan vi inte ignorera

Mei Ng: miljö och feminism i världens största ekonomi, Kina

I mitten av 1700-talet inleddes industrialiseringen i Storbritannien, och över London reste sig snart höga fabriksskorstenar som täta skott, alla bolmandes ut kompakt kolrök. Denna rök omslöt staden i ett dimmigt töcken av kolpartiklar och giftig svaveldioxid, och kom senare att få namnet smog genom en sammanslagning av de engelska orden smoke och fog, myntat av den brittiske läkaren Henry Antoine Des Voeux. 

Situationen i London under tidig industrialisering är inte helt olik den som idag kännetecknar Kinas stora industristäder, där tjock smog numera tillhör vardagen. Det huvudsakliga drivmedlet för industrierna i dagens Kina är kol, precis som i Storbritannien under tidiga industrialismen, men den giftiga smogen av koldioxid och svaveldioxid har i moderna Kina dessutom fått tillskott av en mängd konstgjorda gaser och kemikalier. Situationen är allvarlig. Den statliga myndigheten Hong Kong Observatory rapporterade nyligen att hamnstaden Hong Kong numera i över hundra dagar om året är insvept i ett så tjockt täcke av luftföroreningar att det inte ens går att se konturerna av fastlandet på andra sidan hamnen, bara någon mil bort. I den kinesiska miljonstaden Harbin låg den giftiga smogen i augusti 2013 så tät över staden att alla flygplatser och skolor tvingades stänga över tre hela dagar. Världshälsoorganisationen fastslår i sin rapport Global Burden of Disease (2010), att en betydande del av de över en miljon kineser som dör en onaturligt tidig död är relaterade till smog och luftföroreningar.

Mei Ng, rådgivare åt stadsledningen i Hong Kong och aktiv i kinesiska Jordens vänner

Mei Ng, rådgivare åt stadsledningen i Hong Kong och aktiv i kinesiska Jordens vänner

Kina, som enligt Världsbanken gick om USA och blev världens största ekonomi förra året (2014), har de senaste trettio åren sett en enorm ekonomisk tillväxt och ökat materiellt välstånd. Men det sker till ett väldigt högt pris. En av dem som envist framhåller att Kina måste tänka om är Mei Ng, tidigare ordförande för Hong Kongs Friends of the Earth (i Sverige Jordens Vänner). De senaste tjugo åren har hon varit engagerad i alltifrån parkförvaltning, barnhälsa och stadsodling i sin hemstad Hong Kong, men kanske ändå mest av allt är hon en stark röst för att mota bort smogen från de kinesiska städerna. Hon jobbar idag oförträget vidare som rådgivare åt Hong Kongs stadsledning, och trycker ständigt på hur Kina förvisso har rätt till samma utveckling som de rikare länderna i värden, men att tekniken måste ske på modernare sätt. I denna anda startade Mei Ng år 2001 upp det årliga lådbilsrace, där alla tävlingsfordon uteslutande är solcellsdrivna. 

Kinas befolkning har rätt att leva i samma materiella välstånd som befolkningen i Europa och Nordamerika gör. Men det är ett faktum att jordens resurser inte räcker till ifall detta materiella välstånd skapas på samma slösaktiga sätt.  

Mei Ng har hyllats och prisats bland annat i FN för sitt engagemang, men också ifrågasatts för sitt fokus på individens ansvar. Men hon står fast vid sin devis. Genom aktiva levnadsval och konsumtionsval, menar hon, kan vi påverka och styra utvecklingen i den riktning vi vill. Men då måste fler få chansen att göra aktiva val. Som ordförande för Hong Kongs Friends of the Earth skriver hon: 

"Det är de kinesiska kvinnorna som håller nyckeln till hållbar utveckling. Genom att bättre lyssna på dem, stärka deras möjligheter att göra självständiga ekonomiska och sociala val, kommer belastningen på Kinas ekosystem att radikalt minska. Föreställ er vilket avtryck och inverkan 600 miljoner stärkta kvinnor kan ha för vilken väg vi går. Kinas kvinnor kan göra världens största skillnad”.


Majora Carter- fattigdomsbekämpning och grön stadsplanering i New York

New York är USAs mest folkrika stad med en befolkning på över 12 miljoner, varav knappt två miljoner i den nordligaste stadsdelen Bronx. Under 1970-talet drabbades stadsdelen Bronx av en kraftig ekonomisk nedgång, företag flyttade bort, bostäderna förföll och arbetslöshet och desperat kriminalitet skenade iväg uppåt. Majora Carter föddes och växte upp i Bronx under denna ekonomiska depression. Hon kom snart att bli en stark röst för social jämlikhet och hållbar stadsmiljö för de boende i området. 

Majora Carter, New York

Majora Carter, New York

Startskottet för Majora Carters engagemang kom enligt henne själv i samband med att hon promenerade ute med sin hund i en av de många olagliga dumpningsplatserna för sopor som spred ut sig längst Bronx-floden. Bara några år senare erhöll hon ett stort ekonomiskt stöd för ett omfattande miljöprojekt i södra Bronx, med syfte att städa upp runt Bronx-floden, bygga gröna och rekreativa parker och ge de boende tillgång till floden. 

År 2001 grundade Majora Carter gräsrotsföreningen Sustainable South Bronx, som bland annat startade upp en stor utbildningssatsning för ekonomiskt utsatta personer i Bronx, som tidigare varit beroende av socialbidrag eller välgörenhet. Utbildningsprogrammen omfattade bland annat kurser i odling i stadsmiljö och renhållning i stadsmiljö, och enligt siffror från föreningen själv har över 500 låginkomsttagare härigenom fått utbildning och arbete. Som en följd av sitt stora, framgångsrika, engagemang hyllades Majora Carter år 2008 av tidningen New York Times till “en av stadens främsta och mest kända förkämpar för hållbar stadsmiljö och rättvisa".

Bronx River, New York

Bronx River, New York

"Ifall storskaliga kraftverk, sopstationer, kemikaliefabriker och transportleder etablerades i rika stadsdelar lika ofta och lika snabbt som i fattiga stadsdelar, så hade vi haft en hållbar, grön ekonomi för flera årtionden sedan"

Citatet är från Majora Carters mycket hyllade tal under den årliga miljöfestivalen Powershift år 2007. För Majora Carter har de sociala skillnaderna i stadsdelarna alltid varit central, länge har hon hyllats och prisats just för att föra de utsatta stadsbornas talan. Men de senaste åren har Majora Carter fått motstå hård kritik, inte minst från några av sina egna forna grannar i Bronx. Orsaken är ett kontroversiellt uppdrag för den kommersiella aktören FreshDirect, som väckt kritik om att hennes privata framgångar gjort att hon glömt sitt förflutna.

2008 startade Majora Carter sin privata konsultfirma inom hållbar utveckling, Majora Carter Group. En av konsultfirmans klienter blev den stora amerikanska matvaruleverantören FreshDirect, som ville etablera ett huvudkontor i södra Bronx. Majora Carter fick uppdraget att skapa goda relationer med de boende och föreningar verksamma i stadsdelen. Föreningen Sustainable South Bronx, som alltså grundats av Majora Carter själv, ställde sig dock på diametralt motsatt sida av sin grundare, och motsatte sig bestämt etableringen av FreshDirect. Föreningen menade att företagsetableringen skulle resultera i försämrad livsmiljö för de boende, med kraftigt ökad tung lastbilstrafik, buller, och ytterst att områdets anseende och sociala status skulle sänkas.

Protesterna lyckades dock inte upphäva företagsetableringen, och det första spadtaget i bygget togs i december 2014. Återstår att se, ifall Majora Carter lyckas vinna tillbaka förtroendet bland sina kritiska grannar i Bronx, och åter bli en av stadens mest ansedda miljökämpar.

Sofia Jannok "Faller en, faller alla" samisk aktivist och artist

Sofia Jannok "Faller en, faller alla" samisk aktivist och artist

Enligt statistiska Centralbyrån läcker det ut över 600 ton metaller årligen från våra svenska gruvor. Giftiga ämnen som arsenik, bly, kadmium, koppar och zink sprids via vattendrag rakt ut i naturen. Och att gruvindustrin skapar stora ärr i landskapet råder det ingen tvekan om. Fjället Kirunavaara, där LKAB i över ett sekel utvunnit järnmalm, blir sig aldrig likt igen. 

Samtidigt drar gruvindustrin in miljardvinster och håller direkt eller indirekt tiotusentals människor sysselsatta. Inte undra på att gruvindustrins branschorganisation, SveMin, driver på för att trefaldiga den svenska gruvindustrins omfattning fram till år 2025.