Nazma Akter-vem tackar nej till billiga jeans?

Vem tackar nej till ett par billiga jeans som sitter perfekt över rumpan och låren?

Men hur många tänker då samtidigt på konsekvenserna av hur dessa billiga jeans kommit till, den låga lönen för textilarbetaren som sytt jeansen, och belastningen på miljön? Ytterst betalar vi alla ett högt pris för billiga jeans. 

Nazma Akter började själv redan som elvaåring arbeta i en av Bangladeshs många textilfabriker. Till en början som hjälpreda vid sida om sin mamma, men snabbt blev hon själv textilsömmerska. I fabriken blev hon kontinuerligt vittne till övergrepp och missförhållanden som sömmerskorna drabbades av. Hon försökte engagera sig fackligt, slöt upp bakom de etablerade fackförbundens manifestationer och kampanjer.

 Nazma Akter, textilarbetare, facklig representant och aktivist

Nazma Akter, textilarbetare, facklig representant och aktivist

Efter att i åratal blivit besviken av de mansdominerade fackens ointresse att lyfta de kvinnliga textilarbetarnas situation skapade hon sin egen fackförening: "Sommilito Garments Sramik Federation" (SGSF) vilken idag organiserar över 70.000 kvinnliga textilarbetare I Bangladesh. Fackföreningen verkar inte bara för bättre arbetsmiljö, utan lyfter också frågor om exempelvis våld mot kvinnor. 

I snart 30 år har Nazma Akter nu kämpat för att förbättra villkoren och rättigheterna för de kvinnor som arbetar i textilindustrin i Bangladesh. Landet är ett av världens mest tätbefolkade och fattiga länder. Här lever, enligt nyliga siffror från SIDA, över trettio procent av befolkningen under den internationella fattigdomsgränsen. Textilindustrin är landets absolut största exportkälla, men det är en export kantat av stora kostnader i mänskligt lidande och miljöförstöring. 

 Omkomna textilarbetare, Dhaka

Omkomna textilarbetare, Dhaka

I huvudstaden Dhaka omkom över tusen textilarbetare i april 2013, när textilfabriken i Rana Plaza rasade samman. Bara sex månader tidigare hade över hundra textilarbetare brunnit inne när deras fabrik i Ashuliadistriktet fattat eld. Listan över olyckor är lång, men det är inte bara arbetarna som lever farligt i textilindustrin. Hela processen från bomullsplantage via textilier, till färdiga kläder kantas av stora ingrepp i naturen och utsläpp av miljöfarliga kemikalier. Bomullsodlingarna kräver enorma mängder vatten, inte sällan förlagda i länder där vatten redan är en bristvara. Det mest katastrofala exemplet hittas i Aralsjön i centrala Kazakstan, tidigare planetens fjärde största sjö, som på grund av omfattande konstbevattning av bomullsfält på de senaste femtio åren tappat över nittio procent av sin volym. Vad som tidigare var sjöbotten är numera bara en vidsträckt saltöken. 

 Aralsjön, Kazakstan

Aralsjön, Kazakstan

För att ta fram jeans som enligt det västerländska modet ska vara snyggt slitna redan när de säljs i butik, används en metod som kallas sandblästring. Detta är det absolut billigaste och snabbaste metoden att få fram moderiktigt blekta och slitna kläder, och är vanligt förekommande i Bangladesh. Metoden är billig och effektiv, men innebär att kvartsdamm sprids i luften, vilket vid inandning innebär stora risker att drabbas av stendammslunga, en obotlig och dödlig lungsjukdom. De stora internationella klädkedjorna har därför officiellt förbjudit försäljning av sandblästrade kläder, men så sent som 2012 avslöjade rapporten Deadly Denim, från den internationella moderorganisationen av Rena Kläder-Kampanjen, hur sandblästring av kläder ännu är omfattande, och leveranser sker ännu till de stora klädkedjorna.  

Så ännu återstår mycket att göra. Och Nazma Akter har i flera intervjuer kommenterat hur folk runtomkring henne påmanat henna att sluta klaga och istället veta sin plats och hålla tyst, men då svarar hon bara, - Jag tror inte på att tämja mina känslor. Det är inte alltid klokt att vara disciplinerad.