EU är världens största marknad för fisk – en fjärdedel av all fiskimport går till EU. Mer än 60% av fisken på våra tallrikar kommer från import.
Fisk som importeras till EU måste ha ett fångstcertifikat för att bevisa att den är lagligt fångad. Den måste möta våra krav på kvalitet, färskhet och minimilängd. Men idag finns inget motsvarande krav på att fisken ska vara producerad på ett miljömässigt och socialt hållbart sätt. Trots frekventa rapporter om kraftigt överfiske i världen och i vissa fall även ren slavhandel på fiskefartyg.
I förra veckan antog EU-parlamentet mitt betänkande som lyfter fram många förslag för att höja standarden för fisk och fiskeprodukter som importeras till EU.
Det finns ett riskhanteringssystem som ökar spårbarheten och minimerar risken med handel av olagliga varor. Timmer och trävaror som importeras till EU måste följa det regelverket och inom några år ska detsamma också gälla för konfliktmineraler. Tiden är mogen för att undersöka om ett liknande system skulle kunna fungera för fiskeprodukter. EU:s konsumenter måste kunna känna sig trygga med att den fisk de köper är lagligt och hållbart fiskad.
Mer än 30% av världens fiskebestånd är överfiskade och nästan 60% fiskas på gränsen till vad som är hållbart. En stor anledning till att vi hamnat här är förekomsten av illegalt fiske, och till och med statliga subventioner för illegalt fiske.
Den svenska regeringen, EU och flera andra länder försökte stoppa statliga subventioner för fiske på WTO-mötet i Buenos Aires i december förra året. Men förslaget blockades, vilket var en stor besvikelse. Frågan måste tillbaka upp på WTO:s agenda. Världssamfundet har ju enats genom FN:s hållbarhetsmål att subventioner som bidrar till överfiske och illegalt fiske ska stoppas.
EU skarpaste vapen i kampen mot illegalt fiske är den så kallade IUU-förordningen, som handlar om illegal, orapporterat och oreglerat fiske. Den har gällt i snart tio år och är ett verktyg för att genomföra åtgärder mot länder som blundar för illegala aktiviteter inom fiske. Först kan EU varna ett land och ifall förhållandena inte förbättras så svartlistas landet och förbjuds att exportera sin fisk till EU. IUU-förordningen har varit banbrytande för att höja standarden i det globala fisket och tvinga mindre nogräknade länder att skapa system och kontroller för sitt fiske. Allt för att inte förlora tillgången till världens största marknad för fisk.
EU är fast beslutet att fortsätta driva FN:s agenda 2030 och de 17 hållbarhetsmålen. Mål nummer 14 handlar om att bevara och nyttja haven och de marina resurserna på ett hållbart sätt. Tiden är mogen att prova nya vägar för att höja ribban för förbättrad global förvaltning av fisk.
Det kan betyda att EU i framtiden behöver se över fiskedelen i olika frihandelsavtal. Ställa krav på att våra handelspartners följer viktiga internationella överenskommelser om fisket. Det är i EU:s eget intresse att illegalt fångad fisk inte når handelspartners marknader för att sedan bakvägen ta sig in i EU.
Handel måste stämma överens med våra europeiska värden och EU:s konsumenter måste kunna känna sig trygga med att det som finns att köpa på EU:s marknad har producerats på ett lagligt och ansvarsfullt sätt.
Linnéa Engström (MP), EU-parlamentariker