Slavarbete och överfiske, är Thailand seriösa?

Sista kvällen på resan till Thailand håller EU-delegationen ett möte. Vi är fem väldigt olika politiker och vi är oense. Thailand har visat en mycket ambitiös och samarbetsvillig sida, men några av oss är inte övertygade. Vad kommer egentligen att hända när den politiska pressen släpper? Under ett år har det thailändska ledarskapet plötsligt gjort en helomvändning och med rasande fart försökt komma ifatt allt vad som utmärker ett modernt fiske. 

 Utrikesministern och EU-delegationen fv. Ulrike Rodust, Gabriel Mato, Rocardo Serrao Santos, Linnéa Engström, Izaskun Bilbao, Ambassdören Jesus Sanz 

Utrikesministern och EU-delegationen fv. Ulrike Rodust, Gabriel Mato, Rocardo Serrao Santos, Linnéa Engström, Izaskun Bilbao, Ambassdören Jesus Sanz 

Thailand fick för lite drygt ett år sedan, en skarp varning” ett gult kort” enligt den europeisk IUU-förordningen för sitt olagliga fiske som också underhåller en omfattande människohandel. Fattiga burmeser hålls som slavar ute på ”spökskepp” till havs i flera år. Ett rött kort är nästa steg och skulle innebära ett exportstopp till EU-marknaden, ett seriöst slag mot världens tredje största exportör av fiskeprodukter. Inte så konstigt att vi möts av pompa och ståt och nervösa tal och leenden.

Nu ska vi i delegationen diskutera våra slutsatser. Några av kollegorna är optimistiska.De tycker att Thailand har visat en enorm vilja att förändra sig och borde bli belönade. De tycker att fortsatt hård press kan leda till minskad vilja. Vi kommer överens om att inte vara så tydliga i nuläget med hur vi vill att EU-kommissionen ska göra med ett vidare gult kort, utan snarare visa på att vi ser framgången men fortfarande vill se större och mer omfattande förändringar.

 EU-delegation med den thailändska flottan utanför det nyinrättade command-centret för att bekämpa illegalt fiske

EU-delegation med den thailändska flottan utanför det nyinrättade command-centret för att bekämpa illegalt fiske

Thailand importerar tonfisk från världens alla hörn, processar den och exporterar den sedan vidare. Den största konkurrensfördelen är den billiga arbetskraften. Alla försäkrar oss om att både fiskare och arbetarna i fabriken har minimilön ( 300 baht per dag vilket motsvarar ca 84 sek). Det som späder på överfisket och miljöförstöringen, och som i sin tur leder till att fiskebåtarna måste gå längre och längre ut till havs och använda sig av slavarbete, är fisket efter  skräpfisk ”trash-fish”. Skräpfisken blir till fiskmjöl, mat för thailändska jätteräkor. Thailand är stor exportör av räkor som går till EU, USA och andra nationer. Vi besöker också en fisk-farm men får inte se räkodlingen utan odlingen av tilapia-fisk. Jag väljer den snälla vägen och säger att tilapia är en sådan art som kan äta helt vegetariskt, och kan på så sätt minska trycket på vildfångad fisk. Den stora andelen av tilapian som odlas i Thailand kräver tillsatt animaliskt protein vilket ofta kommer från ”trash-fish”. 

 36 man arbetar på en typisk thailändsk träbåt, hamnen Samut sakhorn

36 man arbetar på en typisk thailändsk träbåt, hamnen Samut sakhorn

Jag börjar förstå att politik på den nivå som vi praktiserat under veckan, diplomatiska tal och middagar där vi prisar varandra samt tillrättalagda studiebesök i verkligheten, mycket handlar om att också se igenom precis detta. Trots att Thailand såklart vill visa upp sig från sin bästa sida så måste vi tillslut kunna bedöma om de gjort tillräckligt, om det finns tillräckligt robusta strukturer och system bakom den polerade ytan. Det är lätt att förledas av glansen. Allting är minituöst förberett och det sparas inte på krutet. 

Generalerna och officerarna i flottan imponerar med sin seriositet och kunskap om problematiken. Thailand styrs av militären och de har mycket hög status. Det är ett land i sorg då den älskade kungen Bhumibol Rama II precis gått bort. Även generaldirektören för fiskedepartementet gör ett seriöst och mycket insatt intryck.Rådgivaren till premiärministern, Dr Tanya likaså. 

Men för mig räcker det inte. Det är för mycket sprickor, och genomde lyser korruption och kränkningar av mänskliga rättigheter igenom.

 General direktören för fiskedepartmentet, Labour rights movement och general från flottan i hamnen efter inspektion av båten i bakgrunden

General direktören för fiskedepartmentet, Labour rights movement och general från flottan i hamnen efter inspektion av båten i bakgrunden

Mest intressant är gå ombord en typisk fiskebåt och träffa besättningen. 36 man jobbar och lever på en liten träbåt. De ser trötta och utmärglade ut. En del är väldigt unga. Jag glömmer nog aldrig deras skratt, leenden men också tröttheten som lyser igenom. De bara fötterna med sår och blåmärken. Jag försöker förstå deras vardag….Var äter de sin mat, tvättar sina kläder? Allting är undanplockat från däck. 

Fiske är big business utomlands och det är spännande att inse hur otroligt mycket som vi i fiskeutskottet kan påverka. Jag lämnar Thailand med en känsla av att jag snart måste tillbaka, nästa år hålls det förhoppningsvis demokratiska val