Klimatfeminism

Majora Carter- fattigdomsbekämpning och grön stadsplanering i New York

New York är USAs mest folkrika stad med en befolkning på över 12 miljoner, varav knappt två miljoner i den nordligaste stadsdelen Bronx. Under 1970-talet drabbades stadsdelen Bronx av en kraftig ekonomisk nedgång, företag flyttade bort, bostäderna förföll och arbetslöshet och desperat kriminalitet skenade iväg uppåt. Majora Carter föddes och växte upp i Bronx under denna ekonomiska depression. Hon kom snart att bli en stark röst för social jämlikhet och hållbar stadsmiljö för de boende i området. 

Startskottet för Majora Carters engagemang kom enligt henne själv i samband med att hon promenerade ute med sin hund i en av de många olagliga dumpningsplatserna för sopor som spred ut sig längst Bronx-floden. Bara några år senare erhöll hon ett stort ekonomiskt stöd för ett omfattande miljöprojekt i södra Bronx, med syfte att städa upp runt Bronx-floden, bygga gröna och rekreativa parker och ge de boende tillgång till floden. 

År 2001 grundade Majora Carter gräsrotsföreningen Sustainable South Bronx, som bland annat startade upp en stor utbildningssatsning för ekonomiskt utsatta personer i Bronx, som tidigare varit beroende av socialbidrag eller välgörenhet. Utbildningsprogrammen omfattade bland annat kurser i odling i stadsmiljö och renhållning i stadsmiljö, och enligt siffror från föreningen själv har över 500 låginkomsttagare härigenom fått utbildning och arbete. Som en följd av sitt stora, framgångsrika, engagemang hyllades Majora Carter år 2008 av tidningen New York Times till “en av stadens främsta och mest kända förkämpar för hållbar stadsmiljö och rättvisa".

"Ifall storskaliga kraftverk, sopstationer, kemikaliefabriker och transportleder etablerades i rika stadsdelar lika ofta och lika snabbt som i fattiga stadsdelar, så hade vi haft en hållbar, grön ekonomi för flera årtionden sedan"

Citatet är från Majora Carters mycket hyllade tal under den årliga miljöfestivalen Powershift år 2007. För Majora Carter har de sociala skillnaderna i stadsdelarna alltid varit central, länge har hon hyllats och prisats just för att föra de utsatta stadsbornas talan. Men de senaste åren har Majora Carter fått motstå hård kritik, inte minst från några av sina egna forna grannar i Bronx. Orsaken är ett kontroversiellt uppdrag för den kommersiella aktören FreshDirect, som väckt kritik om att hennes privata framgångar gjort att hon glömt sitt förflutna.

2008 startade Majora Carter sin privata konsultfirma inom hållbar utveckling, Majora Carter Group. En av konsultfirmans klienter blev den stora amerikanska matvaruleverantören FreshDirect, som ville etablera ett huvudkontor i södra Bronx. Majora Carter fick uppdraget att skapa goda relationer med de boende och föreningar verksamma i stadsdelen. Föreningen Sustainable South Bronx, som alltså grundats av Majora Carter själv, ställde sig dock på diametralt motsatt sida av sin grundare, och motsatte sig bestämt etableringen av FreshDirect. Föreningen menade att företagsetableringen skulle resultera i försämrad livsmiljö för de boende, med kraftigt ökad tung lastbilstrafik, buller, och ytterst att områdets anseende och sociala status skulle sänkas.

Protesterna lyckades dock inte upphäva företagsetableringen, och det första spadtaget i bygget togs i december 2014. Återstår att se, ifall Majora Carter lyckas vinna tillbaka förtroendet bland sina kritiska grannar i Bronx, och åter bli en av stadens mest ansedda miljökämpar.

"Ett eko från en svunnen tid"

"Ett eko från en svunnen tid"

Kulturen kan aldrig vara ett verktyg för politiken, inte ens när det gäller att skapa engagemang, lika rättigheter eller demokrati. Paradoxen ligger i förståelsen att sträva efter att kulturen är fri, samtidigt som det är politikens uppgift att skapa förutsättningar för kulturen genom ett aktivt medborgarskap.

Sofia Jannok "Faller en, faller alla" samisk aktivist och artist

Sofia Jannok "Faller en, faller alla" samisk aktivist och artist

Enligt statistiska Centralbyrån läcker det ut över 600 ton metaller årligen från våra svenska gruvor. Giftiga ämnen som arsenik, bly, kadmium, koppar och zink sprids via vattendrag rakt ut i naturen. Och att gruvindustrin skapar stora ärr i landskapet råder det ingen tvekan om. Fjället Kirunavaara, där LKAB i över ett sekel utvunnit järnmalm, blir sig aldrig likt igen. 

Samtidigt drar gruvindustrin in miljardvinster och håller direkt eller indirekt tiotusentals människor sysselsatta. Inte undra på att gruvindustrins branschorganisation, SveMin, driver på för att trefaldiga den svenska gruvindustrins omfattning fram till år 2025. 

Wangari Maathai - grön minister, aktivist och feminist

För att en gröda ska kunna växa krävs både vatten och jord för grödan att slå rot i. Men när ingenting finns för att hålla jorden kvar, så förvandlar sol, regn, vind och vatten snart den bördiga marken till en hård, ogästvänlig barmark. 

Miljöorganisationen Green Belt Movement, baserad i Kenya, arbetar för att motverka denna utarmning av jordbruksmarken genom att istället integrera träd och skogsbruk i jordbruket. Green Belt movement etablerades på 1970-talet, med blivande Nobelpristagaren Wangari Maathai (1940-2011) i spetsen. Namnet på rörelsen inspireras av det ”gröna bälte” som träd skapar i landskapet. Det allra första bältet planterades av Wangari Maathai själv på Världsmiljödagen, 5 juni 1977, i Kenyas huvudstad Nairobi.

Rachel Carson- grön författare och marinbiolog

Rachel Carson- grön författare och marinbiolog

Och hur låter en vår, när inga småfåglar finns kvar eftersom insekterna som de levde av alla är döda, besprutade och förgiftade av kemiska bekämpningsmedel?

Detta var den stora frågan för den amerikanska marinbiologen Rachel Carson (1907-1964), som genom sin banbrytande reportagebok Tyst Vår, år 1962, enligt många skapade gnistan som satte igång den moderna miljörörelsen. En rörelse som spred sig över världen, och med tiden utvecklades till allt från miljöorganisationer till politiska gröna partier på högsta bestämmande position. 

Det Rachel Carson visade i sin reportagebok är just på vilka sätt bekämpningsmedel, som till synes bara slår ut ovälkomna skadeinsekter, med tiden får långt större följder: med förgiftade insekter blir också de småfåglar som lever på dessa insekter förgiftade, vilka i sin tur sprider gifterna vidare till rovfåglarna högre upp i matkedjan. Ytterst når gifterna människan, och följderna blir katastrofala. Boken ses ofta som en väckarklocka med allra högsta larmsignal för farorna med kemisk besprutning inom jordbruket. 

Upp till kamp för en feministisk klimatpolitik!

Upp till kamp för en feministisk klimatpolitik!

I ett globalt perspektiv drabbas kvinnor värst av klimatkrisen eftersom de är fattigast, mest utsatta och mest marginaliserade i det patriarkala samhället. Därför måste vi jobba med att säkerställa kvinnors representation, resurser och rättigheter.

Köttkonsumtion, konservatism och pragmatism

För många värdekonservativa män i dagens Europa så är det gröna narrativet, som implicit utmanar en traditionell maskulinitet, djupt provocerande eftersom det ställer helt nya krav på hur män ska definiera sig själva.”

Skärp straffet för näthat

Näthatet kan inte separeras från den ojämställdhet som finns i det svenska samhället. Det hänger samman med sexism, förakt mot kvinnor och diskriminering.

En hatisk kommentar om ett barn på en privat blogg får stå kvar. Det finns ingen juridisk grund att tvinga den som har skrivit den att ta bort de kränkande orden.

Skyddet för den som utsätts för förtal i omodererade kommentarsfält måste stärkas, balansen mellan yttrandefrihet och integritetsskydd återställas.

Den digitala hatvåg som nyligen sköljde över den unga sångerskan Zara Larsson, efter att hon kritiserat Bråvallafestivalen för att samtliga huvudakter utgjordes av män, visar att näthat är något som vuxna män oförblommerat kan