Fasa ut fossila bränslen och investera i en cirkulär och biobaserad ekonomi

Vi måste frigöra oss från modellen ”utvinna, använda, slänga” som legat till grund för ekonomiska teorier. Detta perspektiv är ett fullständigt ekonomiskt vansinne. Vi måste få ökad förståelse för en ny modell som siktar på att bevara och upprätthålla värdet av alla resurser i stället för att bara konsumera dem. En cirkulär ekonomi, där vi vårdar produkter genom reparation, underhåll, uppgradering och återtillverkning av produkter är mycket mer arbetsintensiv än gruvdrift och tillverkning i högautomatiserade anläggningar.  Detta kan direkt skapa många nya arbeten i hela EU. Om vi har tillgång till billiga, koldioxidsnåla och högkvalitativa återvunna resurser kan vi minska vårt beroende av importerade råvaror och ytterligare bidra till sysselsättning, tillväxt och återindustrialisering i Europa.”   Franz Timmermans, Vice president EU-kommissionen

Det låga oljepriset är en möjlighet

Att subventionera fossila bränslen är att subventionera klimatförändringar. Subventionering av fossila bränslen beräknades 2013 uppgå till 548 miljarder USD, vilket är cirka fem gånger högre än stödet till förnybar energi. Sverige använder dubbelt så mycket av våra gemensamma tillgångar till att subventionera användandet av fossila bränslen som till den förnyelsebara energin. Enligt OECD handlar det totalt om 26 miljarder svenska kronor årligen till fossila bränslen. Motsvarande siffra till den förnyelsebara energin är 12,3 miljarder årligen. Olika studier visar att om subventionerna tas bort kan de globala utsläppen minska väsentligt. Vi har ett gyllene tillfälle nu när oljepriserna är så låga.

Oljepriset rasar ner i källaren, och kampen mot klimatförändringarna riskerar att dras med i fallet. Men inte nödvändigtvis, rätt utnyttjat kan raset i stället bli en katalysator som sätter fart på omställningen mot en värld med lägre utsläpp. Oljepriset rör sig nu runt 30-dollarstrecket. Bedömare pratar om att oljepriser på ner mot 20–25 dollar fatet kan bli verklighet. Enligt den internationella energibyrån IEA kan det dröja till 2020-talet innan prisnivån tar sig över 50 dollar igen.

Den internationella valutafonden IMF publicerade en rapport inför klimatmötet i Paris i december förra året där de slog fast att låga oljepriser slår undan fötterna på innovationer inom förnybar energi, med högre utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser som följd. 

Samtidigt är det låga oljepriset inte enbart dåliga nyheter för klimatet. Brytningen av skifferolja i bland annat Kanada har blivit olönsam med dagens oljepriser. Likaså omstridda oljeprojekteringar i Arktis och i somras avbröt Shell sin kontroversiella projektering i Alaska.

Problemet är att vetenskapen pekar på att vi inte ens kan förbränna den olja som redan nu är tillgänglig för att undvika katastrofala klimatförändringar. Miljön i Arktis kanske mår bättre av att Shell drar sig tillbaka, men det räddar inte klimatet.

Men det finns ett ljus i tunneln. Enligt EIA subventionerar världens regeringar fossila bränslen med motsvarande 4 700 miljarder kronor om året, bland annat genom direkta subventioner av bensinpriset. Men i samband med det sjunkande oljepriset kan världens länder passa på att fasa ut subventionerna utan att det märks så tydligt. IEA:s vicechef Paul Simons sade nyligen i en intervju med SvD Näringsliv att det redan sker i viss utsträckning.

Det är svårt för politiker att ha modet att fasa ut subventioner på fossila bränslen eftersom det slår direkt mot väljarnas plånböcker. En ännu större utmaning är att göra det som IMF menar är nödvändigt för att möta klimathotet: att se till att priset på fossila bränslen återspeglar vad de faktiskt kostar samhället i form av miljöförstöring, hälsoproblem och klimatförändringar. Med andra ord: att införa skatter och avgifter. IMF-chefen Christine Lagarde sade redan i oktober att "tiden är inne" för ett globalt pris på koldioxid ”. 

STÖRSTA STÖDEN TILL FOSSILA BRÄNSLEN I SVERIGE 2011

Totalt subventionerar vi fossil energi med 26 miljarder SEK

• Reducerad energiskatt för diesel använd i transport: 11 300 miljoner SEK

• Undantagen energi- och koldioxidskatt för inrikesflyg: 1 790 miljoner SEK

• Undantagen koldioxidskatt för elproduktion: 1 765 miljoner SEK

• Koldioxidskattreduktion för diesel använd i skogs- och jordbruk: 1 230 miljoner SEK

• Energi- och koldioxidavdrag för sjöfart inrikes: 1 060 miljoner SEK

• Reducerad energiskatt på bränsle av koldioxidskatten för industrin: 647 miljoner SEK

Investera i en biobaserad och cirkulär ekonomi

Europaparlamentets ståndpunkt vad gäller cirkulär ekonomi är att företag, myndigheter och konsumenter med hjälp av förbättrad resursanvändning skulle kunna göra avsevärda besparingar på uppskattningsvis 600 miljarder euro, alltså 8 procent av den årliga omsättningen, och samtidigt minska de sammanlagda årliga växthusgasutsläppen på mellan två till fyra procent. Parlamentet framhåller att en ökning av resursproduktiviteten på 30 procent fram till 2030 skulle kunna öka BNP med nära en procent och skapa två miljoner nya fasta arbetstillfällen. 

I genomsnitt återanvänds eller återvinns endast 40 procent av vårt fasta avfall, medan resten går till deponering eller förbränning. Avskaffandet av miljöskadliga subventioner, bland annat direkta och indirekta subventioner till fossila bränslen, skulle kraftigt minska utsläppen av växthusgaser, bidra till kampen mot klimatförändringar och möjliggöra kretsloppssamhället.

Europaparlamentet har uppmanat kommissionen att före utgången av 2015 föreslå ett bindande mål om att resurseffektiviteten på EU-nivå ska öka med 30 procent fram till 2030 jämfört med 2014 års nivåer, samt individuella mål för varje medlemsstat. Till exempel: byggnader står för 40 procent av EU:s slutliga energiförbrukning och 36 procent av koldioxidutsläppen. Därför behöver byggnadsmiljöns och byggnadernas resurseffektivitet särskilt uppmärksammas.

Europaparlamentet vill se ett mål om att senast 2025 ha minskat det marina avfallet med 50 procent i förhållande till nivåerna 2014. Senast 2015 vill parlamentet att det finns mål, åtgärder och instrument för effektiv bekämpning av livsmedelssvinn, bland annat genom att införa ett bindande mål för att minska livsmedelssvinnet inom framställning, detaljhandel/distribution, livsmedelstjänster/hotellsektorn och hushåll med minst 30 procent till 2025.

Andra åtgärder gäller marknader för sekundära råvaror av hög kvalitet och av verksamhet baserad på återanvändning av sekundära råvaror.

Vad behöver förändras för att den cirkulära ekonomin ska bli verklighet?

Romklubben har genomfört en studie som visar att för Sveriges del skulle resultatet av ovan föreslagna åtgärder i kombination med en biobaserad ekonomi till 2030 kunna innebära att:

Den svenska ekonomin blir 25 procent mer energieffektiv jämfört med dagsläget.

  • Andelen förnybar energi ökas från 50 procent till 75 procent 
  • Koldioxidutsläppen då minskas med nästan 70 procent
  • Sysselsättningen ökas med lågt räknat 100 000 (200 000) arbetstillfällen

Förändringarna skulle inte komma över en natt. Men genom rätt typ av investeringar – motsvarande ungefär 3 procent av BNP årligen – skulle resurseffektivitetsmålen kunna nås till 2030. Nuvarande strategier är inte tillräckligt inriktade på paradigmskiftet till en cirkulär ekonomi. Europa är inlåst i ett system där värdefulla material, varav många har en hög miljömässig och social kostnad, deponeras eller bränns. Det finns fortfarande ingen fungerande marknad för sekundära råvaror.För att ändra på detta behövs både lagstiftningsmässiga och ekonomiska incitament för att skapa en hävstångseffekt. Hit hör:

  • Att stödja innovation avseende resurseffektiva produkter och tjänster genom olika finansieringsmekanismer.
  • Att stödja efterfrågan på sådana produkter genom offentlig upphandling och miljöbeskattning och införande av avgifter som verkar hindrande på konsumtion av varor och tjänster som inte är resurseffektiva.
  • Att införa krav på ekodesign för produkter, till exempel genom ett hållbart ekodesigndirektiv. Att säkerställa att importerade varor på samma sätt uppfyller dessa krav och att väsentligt förbättra vår nuvarande släpphänta marknadsövervakning är en förutsättning för att säkra produkternas resurseffektivitet. 
  • Att säkerställa att befintlig lagstiftning inte hindrar utvecklingen av resurseffektiva produkter, tjänster eller affärsmodeller. Sådana hinder kan finnas till exempel i lagstiftning om säkerhet och konkurrens.
  • Att fasa ut subventioner som är skadliga för miljön (t.ex. bidrag från sammanhållningsfonden för att bygga nya deponier eller förbränningsanläggningar). 

Debatten "Efter klimatavtalet i Paris: http://www.svt.se/nyheter/svtforum/efter-klimatavtalet-i-paris

Vill du läsa mer om cirkulär ekonomi och källor:

Kommissionens meddelande av den 2 juli 2014 Mot ett kretsloppssamhälle: program för ett avfallsfritt Europa (COM(2014)0398).

Betänkande om resurseffektivitet: på väg mot ett kretsloppssamhälle [2014/2208( INI)]:

http://www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?pubRef=-//EP//TEXT+TA+P8-TA-2015-0266+0+DOC+XML+V0//SV

Romklubbens rapport om cirkulär ekonomi och Sverige:

http://www.clubofrome.org/cms/wp-content/uploads/2015/04/Final-version-Swedish-Study-13-04-15-till-tryck-ny.pdf